Klicka på bilden

Är Kosmos första 80 år ett bevis på det bestående, att man varit sin stil trogen - eller ger dessa år snarare prov på konstant förändring? Var tid har haft sin atmosfär, sin kundkrets och sina mat- och dryckesvanor.

När Yrjö Teodor Lindfors år 1924 grundade Kosmos Matsalar vid Vladimirsgatan rådde förbudslag i Finland. Den moderna och högklassiga matrestaurangen var popular i synnerhet bland studenterna.
Hygien var då på modet, vilket bl.a. tog sig uttryck i kakelgolvet i salen och bordens marmorskivor som var lätta att hålla rena. Genom årtiondenas lopp har borddukar, heltäckande mattor, takkronornas skärmar och blomlådor varit växlande inslag i interiören, men i huvudsak har matsalens inredning bibehållits som den var under de första åren, utformad av arkitektstuderande Arvo Aalto, möbeldesigner Einari Kyöstilä och skulptören Eino Räsänen som stod för logegavlarnas hellenistiska reliefer.

Klicka på bilder

När den världsomfattande depressionen lättade vid övergången till följande årtionde inleddes en ny tid; Vladimirsgatan blev Kalevagatan, Lindfors förfinskades till Hepolampi och förbudslagen kullkastades 1932.
Med ökande välstånd befolkades restaurangen av affärsmän, jurister, konstnärer, tjänstemän.
Fru Aino Hepolampi trädde i ledningen för rörelsen. I och med vintergriget försvann först kaffet, sedan ölet och matserveringen segade sig fram så gott ransoneringen tillät med livsmedelskuponger och med på grammet uppmätta portioner. När fortsättningskrigets slut redan hägrade 1944 avbröts restaurangverksamheten helt då Kosmos tvångsuthyrdes åt tysk militär.

Efter fredsslutet åts luncher kryddade av snapsar, och efter punsch och konjak fortsatte man med tidspräglade groggar. I Alkos moralistiskt färgade kamp för kontroll av alkoholkonsumtion och begränsning av restaurangutskänkning fick Kosmos stränga varningar för att starkspriten utgjorde en så stor andel av försäljningen. Även om rätter likt - kalvfilé Oscar, griskotlett Robert, grillad lax och tartarsås - länge var favoriter på matlistan utökades den dock småningom med internationella nykomligar såsom paella, chop suey, och canneloni.

Klicka på bilder

I dag är ambitionen att vår kök skall stå för det som utmärker huvudstadens kulinariska kultur, "ett helsingforskök", i vilket man främst finner influenser från det ryska, franska och svenska, förenat med en moderniserad finsk mattradition och finska råvaror. Från stekt strömming till blinier med sikrom, sallad på bräss, renkött och sås gjord på granskott - helsingforsdelikatesser som även uppskattas av internationell smak.

Kundkretsen hade på 1950-talet utökats med journalister från närliggande tidningshus samt konstnärer, på 1960-talet invaderades Kosmos av författare och vänsterradikaler. "Bättre" författare drack konjak medan övriga övergick till vin. Kosmos blev kulturkrog. Vid den här tide gjordes de första konstinköpen till restaurangen.

Oljemålningar av "Pikku-Olli" Martikainen, känd som bohemkonstnär, har med tiden fått ge plats för bl.a. Juhani Harris Snödrottningen, Alvar Gullichsens Kosmo-bonk och Martti Aihas skulptur Landskap. I tamburen finner man Olli Pajulahtis Flavus och på toaletterna Sirkku Ala-Harjas ljudinstallation Tropikens fåglar.

Förrummet förnyades 2001 helt i design av Stefan Lindfors medan inredningen i salen har genomgått varsam förnyelse under Kaisa Blomstedts övervakning. Att underhålla restaurangpubliken med orkestermusik upphörde på 1930-talet, därefter har Kosmos varit en plats där ljudrummet helgats åt diskussion och samtal.

I korstrycket mellan nytid och historia, förnyelse och respekt för det som varit har kanske det mest tidlösa av Kosmos bevarats, Yrjö Hepolampis ursprungliga, vidsynta och okomplicerade affärsidé: i vårt familjeföretag som nu nått den tredje generationen betjänar vi fortfarande jämlikt rika och fattiga, intellektuella och vanligt folk.